Från utedass till vattentoalett

PUBLICERAD 2020-11-18 14:11

Den 19 november är det dags att uppmärksamma FN:s internationella världstoalettdag! I år tar vi tillfället i akt och blickar bakåt i historien. Från dass på gården till vattentoalett i hemmet – mycket har hänt under de senaste dryga 100 åren. Men än finns en del kvar att göra.

Att separera smutsigt vatten från rent tycker vi nu är självklart, men så har det inte alltid varit. Här har vi sammanfattat en stycke stadsbyggnadshistoria som har varit avgörande för samhällets övriga utveckling: historien om något så grundläggande för oss som vatten och avlopp.

  • Innan vattenledningarna byggdes ut hämtade alla stockholmare sitt dricksvatten i stadens brunnar.
  • I mitten av 1800-talet var Stockholm första stad i landet med att börja bygga vattenledningar i större omfattning.
  • I början fick de boende hämta vatten från kranar på gårdarna.
  • Behövde man varmvatten fick man värma det på spisen.
  • Avloppsledningar fanns ännu inte så det var torrdass som gällde. I städerna fanns dassen ofta i längor på gården.
  • Avloppssystem började byggas i större skala i Sverige på 1880-talet. Men då gick smutsvattnet ut i närmaste vattendrag.
  • Vid 1930-talets slut ställdes Riddarfjärdssimningen i Stockholm in på grund av hälsoriskerna för de tävlande. Vattnet var för förorenat.
  • Efter detta började man dels rena vattnet, dels leda bort regn- och smältvatten för sig. Men utbyggnaden av kommunala reningsverk gick långsamt.
  • Först på 1970-talet fick utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk ordentlig fart.
  • Vattentoaletten som börjat utvecklas redan under slutet av 1800-talet var fortfarande runt sekelskiftet 1800-1900 främst något för rikare svenskar i städerna.
  • 1895 fanns det till exempel bara vattentoaletter i ett 40-tal hus i Stockholm.
  • Omkring 1950 blev moderna badrum med toalett, tvättställ och badkar med rinnande vatten allt vanligare i svenska hem.
  • Trots utvecklingen saknade en tredjedel av alla bostäder i Sverige badrum så sent som i mitten av 1960-talet, framförallt på landsbygden.
  • De sista torrdassen försvann från Stockholm på 1970-talet.

Avlopp i Sverige på 2000-talet

På många håll i världen är historien en annan och man kämpar fortfarande med ohälsa på grund av förorenat vatten. Men i Sverige är vi alltså lyckligt lottade med väl fungerande avloppssystem. Det vi behöver bli bättre på är att bara spola ner rätt saker i toaletten. När annat än toalettpapper spolas ner ökar risken för stopp i avloppet, översvämningar och utsläpp av orenat vatten i våra sjöar och vattendrag. Varje år hamnar upp emot 32 ton skräp i våra reningsverk – skräp som inte hör hemma där.

Tänk på vad du spolar ner i toaletten

Allt som kommer inifrån kroppen – kiss, bajs och andra kroppsvätskor. Toalettpapper är också gjort för att spolas ned i toaletten. Hushållspapper och våtservetter däremot löses inte upp av vatten. Ett tips är att alltid ha en papperskorg i badrummet där du kan slänga bomullspinnar, kondomer, våtservetter och annat skräp. Tillsammans kan vi hjälpas åt att ta hand om det system som byggts upp under så lång tid!