Ovanpå en bänkskiva ligger det ett använt kaffefilter och kaffepulver ligger utspritt i formen av ett hjärta. Bredvid står det en nästan urdrucken kaffekopp.

Älska matavfall!

PUBLICERAD 2021-06-17 15:06 UPPDATERAD 2021-10-18 09:10

Matavfall är helt fantastiskt! Tänk att din kaffesump, ostkant och mögliga bär blir till biogödsel och biogas. Så heja matavfallet, och heja dig som sorterar och bidrar till en hållbar framtid.

Ditt matavfall = biogas och biogödsel

Matavfall innehåller energi och näringsämnen som kan göra stor nytta. Om du lägger matavfall i soporna så bränns det och blir till energi. Det låter ju bra. Men matavfallet gör ännu större nytta om du sorterar det så att det kan samlas ihop och rötas i en biogasanläggning. Då får vi biogödsel som bidrar till hållbar odling. Vi får också biogas som driver våra bussar och sopbilar. Mycket bättre för miljön!

Matavfallets kretslopp

  1. Mat odlas, skördas och transporteras till din butik.
  2. När du har ätit upp maten, slänger du äppelskrutt och annat matavfall i den bruna papperspåsen.
  3. Sopbilen transporterar ditt matavfall till en biogasanläggning.
  4. Matavfallet rötas till biogödsel och till biogas som driver bussar och sopbilar.
  5. Biogödseln bidrar till hållbar odling.
  6. Nya grödor växer, skördas och blir till ny mat.

Sortera smart

Det är enkelt att sortera matavfall. Det enda du behöver är en påshållare och papperspåsar. Påshållaren gör att luften cirkulerar och håller papperspåsen torr. Och papperspåsen är stabil och tål väta. För bästa möjliga resultat, lägg gärna hushållspapper eller en använd servett i påsen, låt blött matavfall rinna av i vasken, skala rotfrukter direkt i påsen och töm påsen ofta.

Bor du i lägenhet, lägger du papperspåsarna där matavfall samlas in. Bor du i eget hus, lägger du påsarna i ditt eget bruna sopkärl utomhus.

Sorteringstips

En enkel regel är att allt som kan ätas eller brytas ner biologiskt sorteras som matavfall. Till exempel skal från frukter och grönsaker, äggskal, mögligt bröd och gammal mat. Kaffefilter och tepåsar. Fågel-, fisk- och köttben. Hushållspapper.

Det här ska du inte lägga i papperspåsen: Kattsand, krukväxter, jord, stearin, blöjor, glasspinnar, fimpar och vinkorkar.

Ät upp i stället för att slänga

Varje år slängs 1,3 miljoner ton mat i Sverige. Det är inte riktigt klokt. Då har ju all energi, vatten och mark som behövts för att framställa maten, använts i onödan. Vill du vara klimatsmart, ta därför vara på all mat och släng bara det matavfall som inte går att äta. Det är inte bara en vinst för miljön, utan också för dig – när du inte kastar mat, kastar du inte bort pengar heller.

Sant eller falskt om matavfall

– Att sortera matavfall tar mer energi än det ger.

Falskt. Att sortera ut sitt matavfall är en enkel handling som ger stora miljövinster. Varje svensk slänger runt 100 kilo matavfall per år i soporna. Om det istället sorteras ut kan det omvandlas till 100 miljoner liter koldioxidfritt bränsle till våra bilar.

-Kompost och matavfall är samma sak.

Falskt. En kompost bryter ned matavfall till jord, men matavfall som hamnar i papperspåsen rötas till biogas och biogödsel.

-Matavfall luktar illa.

Falskt. Matavfall luktar inte mer än vanliga sopor. Det är ju samma avfall som tidigare, skillnaden är bara att du lägger det i en papperspåse. Byt påse ofta, och skölj ur det bruna kärlet ibland om du bor i villa.

Visste du att

  • I Sverige slängs ungefär 1,3 miljoner ton mat varje år.
  • Ungefär var fjärde matkasse som bärs hem kastas.
  • 75% av Sveriges totala matavfall kommer från hushållen: 917 000 ton. Det blir cirka 95 kilo per person och år.
  • Under 2020 samlades 16 903 ton matavfall in i SÖRAB-regionen.
  • I Stockholms län kör flertalet sopbilar, stadsbussar, många taxibilar och även privata personbilar på biogas.
  • Med 5 kg matavfall kan en personbil köra nästan 10 km.
  • Ett biogasdrivet fordon minskar utsläppen av koldioxid med 73 procent.

Källa: Naturvårdsverket och sorteramatresten.se

Hjälp oss att nå målen

Vi har tagit fram en avfallsplan med tydliga mål för matavfallet. Från och med 2021 till 2032 ska:

  • mängden mat- och restavfall ha minskat med minst 25 procent.
  • mängden matavfall i restavfallet ha minskat med minst 90 procent.
  • matsvinnet per invånare ha halverats.
  • allt insamlat matavfall bli till biogödsel som används på åker- eller skogsmark.

 Med din hjälp når vi målen. Stort tack för hjälpen!