Tack för maten!
Genom att sortera ut ditt matavfall bidrar du till att ge näring till odlingsmark och biogas till fordonsbränsle. Här ser du i siffror hur det har gått för dig och andra sundbybergare senaste året.
Lite statistik om sundbybergarnas matavfall, år 2019:
- Sammanlagt sorterade ni ut 1 559 000 kilo matavfall som behandlades genom rötning.
- Det insamlade matavfallet har fått producera biogas som räcker för att köra 296 210 mil med en biogasbil. Nettoutsläppen av koldioxid beräknas minska med 622 000 kilo, om en personbil drivs med biogas istället för med fossila bränslen.
- På en påse matavfall (cirka 2 kg) kan du köra nästan 4 km med en biogasbil. Med sundbybergarnas matavfall 2019 kan man åka 74 varv runt jorden!
Sopbilarna drar lite mer än en personbil, men de går på biogas och vi är tacksamma för din insats med källsorteringen!
Havregrynsgröt på köpet
Växtnäringen som utvinns ur en påse matavfall (cirka 2 kg) räcker för att odla havre till 18 portioner havregrynsgröt.
Matavfallet som rötades under 2019 har kunnat ge en himla massa havregrynsgröt, mer än 38 000 portioner om dagen. Tur att det finns annat att odla också.
Alla matrester är inte matavfall
Du gör, som sagt, en stor miljötjänst genom att sortera ut ditt matavfall så att vi kan göra biogas och biogödsel av det. Men samtidigt är det mycket mat som blir avfall helt i onödan. Till exempel genom att maten inte äts upp i tid, utan ligger och blir förstörd. Sådant onödigt matavfall brukar vi kalla matsvinn.
Naturvårdsverket har studerat matsvinnet i Sverige och kommit fram till att…
- cirka 19 kg mat per person och år hamnar i matavfallspåsen, soppåsen eller hemkomposten i onödan och
- cirka 26 kg mat per person och år spolas ner i avloppet.
Det blir i runda slängar 45 kg mat per person och år som hade kunnat ätas upp istället.
Att producera livsmedel är mycket belastande för miljön, i alla led, så den största miljötjänsten gör du genom att…
- äta upp maten och
- lägga det som inte kan ätas, t.ex. bananskal, i matavfallspåsen.